Hypad!
Åååh. Hypad! Speedad! På! Hey ho, LETS GO!
Sovit gott, sovit ut - vaknat och blivit skjutsad till stationen av min älskade mamma. Tagit mina sova-extra-40 minuter på tåget och sedan trallat iväg till jobbet. En sväng inom på Domus innan arbetsstart. Guuuuuuud! Alltså! Pensionärer!? Pensionärer, kakor & bröd & stånd. Kan man bli mer stressad och uppkörd av dessa? "Tack snälla kan jag få komma förbi eller ska du stå och tugga på de kavringsbrödet resten av dagen (kärring?!)" Jag vet, jag är inte schysst, inte för fem öre. Men när man är lite halv stressad, eller kanske mer på språng och måste ett ärende innan man börjar jobba och blir stoppad av de där söööliga, långsamma tanterna & gubbarna överallt får man tillslut panik. Stackars människor. Jag vill inte bli pensionär, jag kommer må dåligt över att se; unga, spirandes ungdomar bara ryker förbi en som ett bi i ett ilandes stick. Jag kommer också vilja vara snabb!
I vilket fall, på ärendeplatsen. En tant står eller går och jag vill komma förbi henne - hon ser liksom inte, eller märker inte att jag försöker komma förbi? Stelsoperard, blind eller uppstoppad? Vad vet jag, men ibland känns de banne mig som att dem inte har någon koll på omvärlden - at all.
Tro nu kära läsare att jag inte tycker om pensionärer, för det gör jag. Jag älskar till exempel min mormor & morfar, farmor. Jag tycker om tanterna som småpratar med en när man står och expiditerar dem i kassan, när de berömmer så fint inslaget paketet blev. Eller när de säger att de blir så glada av att vi ungdomar vill växla några ord med dem. Jag gör gärna det, för jag förstår hur ensamt de kan vara att vara en gammal 80-årig tant, men som ändå orkat sig ut på stan. Hon kanske inte har några barn och har hon inga barn har hon heller inga barnbarn, änka - ingen man. Klart att man vill prata lite med henne om vädret och om Lions som står utanför och grillar korv. Att man hellre väljer att köpa korv där istället för hos pölsemannen för att man vet att pengarna går till något vettigt, något med ett gott syfte. Klart kära pensionärer att jag inte tycker illa om er, tycker bara att ni kan hålla er borta från julruschen ;) (så att ni inte dör i hjärtattack eller något annat farligt, eller kanske att en rå ungdom råkar fälla benen av er)
Om jag nu ska fortsätta dilla om mina paketinslagningar om jag tjatat ut för längesedan måste jag tyvärr tjata vidare lite till! För nu har jag fått arbetsskada! Blåmärke på tummen & huden har blivit extremt tunn på grund av saxen! Den där saxen alltså, jag drar ju skaft efter skaft mot tummen med bara ett litet ypperligt snöre emellan. Men varför är de bara jag som fått skadan för? Pernilla bara - Marielle du får inte dra så hårt. haha, nu i efterhand lät faktiskt den kommentaren ganska komisk. Jag kanske drar för hårt?
Imorgon är sista arbetsdagen innan julfirande, jag säger bara ett ord - SKÖNT!
Jag känner att jag längtar så mycket till julafton nu, de kommer bli så skönt, så mysigt. Det ska bli den första julen som jag verkligen ska njuta av ledighet. Njuta till 100% om inte till 110%.
Alltså, denna dagen har faktiskt bara varit bra. Inte mycket som gått emot mig mer än pensionärerna idag. När jag checkade min mail såg jag att jag hade fått svar på en lägenhet! Lyckoskutt x ca tusen! :D Jag ska antagligen komma och titta på den i början av januari när jag är på plats i Linköping igen. Nu börjar de hända grejer! Överlycklig! Hoppas verkligen på de bästa. Kanon att lägenheten är en 1 1/2 dessutom, betyder alltså att de är som en tvåa bara de att sovrummet är mindre än i vanliga fall. Perfa! Och hyran var helt ok, kan inte kräva mindre eftersom den ligger centralt in das city och nära till M! whiihih, så nu är eran uppgift att hålla tummisarna uppe för mig. :)
Imorgon är de lillejulafton vilket betyder tradition med familjen. :) Lite bak, julklappsleken, väldigt mycket mys med lussekatter, julmusik och så vidare och de hela avslutas med att smaka av skinkan, köttbullarna och prinskorven..kanske något litet ägg också. De är som att vi liksom välkomnar julen och familjemyset dagen innan julafton. Vi brukar klä granen på lillejul också, men i år blir de tyvärr ingen julgran. Årets julminus, men de går att leva med. Jag kommer att komma med en liten surprise om hur årets julgran blev istället :)
Nu är de sista phonecall som gäller, sen är de sängen... (om jag inte sitter uppe en bit in i natten och slår in lite paketeter) hihihi... felstavningen ska vara en felstavning - så att ni vet.
Puss and Love använd Dove.
Sovit gott, sovit ut - vaknat och blivit skjutsad till stationen av min älskade mamma. Tagit mina sova-extra-40 minuter på tåget och sedan trallat iväg till jobbet. En sväng inom på Domus innan arbetsstart. Guuuuuuud! Alltså! Pensionärer!? Pensionärer, kakor & bröd & stånd. Kan man bli mer stressad och uppkörd av dessa? "Tack snälla kan jag få komma förbi eller ska du stå och tugga på de kavringsbrödet resten av dagen (kärring?!)" Jag vet, jag är inte schysst, inte för fem öre. Men när man är lite halv stressad, eller kanske mer på språng och måste ett ärende innan man börjar jobba och blir stoppad av de där söööliga, långsamma tanterna & gubbarna överallt får man tillslut panik. Stackars människor. Jag vill inte bli pensionär, jag kommer må dåligt över att se; unga, spirandes ungdomar bara ryker förbi en som ett bi i ett ilandes stick. Jag kommer också vilja vara snabb!
I vilket fall, på ärendeplatsen. En tant står eller går och jag vill komma förbi henne - hon ser liksom inte, eller märker inte att jag försöker komma förbi? Stelsoperard, blind eller uppstoppad? Vad vet jag, men ibland känns de banne mig som att dem inte har någon koll på omvärlden - at all.
Tro nu kära läsare att jag inte tycker om pensionärer, för det gör jag. Jag älskar till exempel min mormor & morfar, farmor. Jag tycker om tanterna som småpratar med en när man står och expiditerar dem i kassan, när de berömmer så fint inslaget paketet blev. Eller när de säger att de blir så glada av att vi ungdomar vill växla några ord med dem. Jag gör gärna det, för jag förstår hur ensamt de kan vara att vara en gammal 80-årig tant, men som ändå orkat sig ut på stan. Hon kanske inte har några barn och har hon inga barn har hon heller inga barnbarn, änka - ingen man. Klart att man vill prata lite med henne om vädret och om Lions som står utanför och grillar korv. Att man hellre väljer att köpa korv där istället för hos pölsemannen för att man vet att pengarna går till något vettigt, något med ett gott syfte. Klart kära pensionärer att jag inte tycker illa om er, tycker bara att ni kan hålla er borta från julruschen ;) (så att ni inte dör i hjärtattack eller något annat farligt, eller kanske att en rå ungdom råkar fälla benen av er)
Om jag nu ska fortsätta dilla om mina paketinslagningar om jag tjatat ut för längesedan måste jag tyvärr tjata vidare lite till! För nu har jag fått arbetsskada! Blåmärke på tummen & huden har blivit extremt tunn på grund av saxen! Den där saxen alltså, jag drar ju skaft efter skaft mot tummen med bara ett litet ypperligt snöre emellan. Men varför är de bara jag som fått skadan för? Pernilla bara - Marielle du får inte dra så hårt. haha, nu i efterhand lät faktiskt den kommentaren ganska komisk. Jag kanske drar för hårt?
Imorgon är sista arbetsdagen innan julfirande, jag säger bara ett ord - SKÖNT!
Jag känner att jag längtar så mycket till julafton nu, de kommer bli så skönt, så mysigt. Det ska bli den första julen som jag verkligen ska njuta av ledighet. Njuta till 100% om inte till 110%.
Alltså, denna dagen har faktiskt bara varit bra. Inte mycket som gått emot mig mer än pensionärerna idag. När jag checkade min mail såg jag att jag hade fått svar på en lägenhet! Lyckoskutt x ca tusen! :D Jag ska antagligen komma och titta på den i början av januari när jag är på plats i Linköping igen. Nu börjar de hända grejer! Överlycklig! Hoppas verkligen på de bästa. Kanon att lägenheten är en 1 1/2 dessutom, betyder alltså att de är som en tvåa bara de att sovrummet är mindre än i vanliga fall. Perfa! Och hyran var helt ok, kan inte kräva mindre eftersom den ligger centralt in das city och nära till M! whiihih, så nu är eran uppgift att hålla tummisarna uppe för mig. :)
Imorgon är de lillejulafton vilket betyder tradition med familjen. :) Lite bak, julklappsleken, väldigt mycket mys med lussekatter, julmusik och så vidare och de hela avslutas med att smaka av skinkan, köttbullarna och prinskorven..kanske något litet ägg också. De är som att vi liksom välkomnar julen och familjemyset dagen innan julafton. Vi brukar klä granen på lillejul också, men i år blir de tyvärr ingen julgran. Årets julminus, men de går att leva med. Jag kommer att komma med en liten surprise om hur årets julgran blev istället :)
Nu är de sista phonecall som gäller, sen är de sängen... (om jag inte sitter uppe en bit in i natten och slår in lite paketeter) hihihi... felstavningen ska vara en felstavning - så att ni vet.
Puss and Love använd Dove.
Kommentarer
Trackback
